Termisk sandåtervinning är främst lämpad för återvinning av sand bunden med organiska bindemedel, där högsta möjliga återvinningsgrad eftersträvas. Tekniken är inte lämplig vid råsandsformmassor eller vid vattenglasbundna massor.

Anläggningar för termisk sandåtervinning tillämpar ofta en teknik, som baseras på en så kallad fluidiserad bädd eller svävtork, där gas, luft eller syrgas injiceras genom ett stort antal förborrade hål. Gasblandningen lyfter retursanden så att den bildar ett vätskeliknande skikt. Tekniken ger en mycket stor kontaktyta mellan sandkorn och förbränningsgas, vilket effektivt bränner bort organiska beståndsdelar hos bindemedlet på sandkornens ytor.

Följande bild ger ett exempel på uppbyggnad av en sandåtervinningsanläggning arbetande med termisk återvinning.

Anläggning för termisk sandåtervinning (FATA Aluminium, Italien).

I  anläggningen i bilden ovan transporterar en skruvtransportör (1) den sand som skall återvinnas in i den cylindriska kalcineringskammaren (2). Bottenplattan i denna, som är tillverkad i rostfritt stål, är försedd med fluidiseringsmunstycken och koaxialt arrangerade matningsrör. Luft och gas blandas direkt i förbränningskammaren. Sanden passerar in i en förkylare (rekuperator) (3), som omfattar två flytande bäddar, där sanden kyls till cirka 200°C och luften förvärms till cirka 500°C. Därefter passerar sanden genom en slutlig kylare (4), som innehåller ett rörnät i vilket kylvatten cirkulerar. Från kylaren passerar sanden slutligen genom en vibrationssikt (5) där föroreningar och grövre kornaggregat avlägsnas.

En beskrivning av termisk rening finns i avsnittet om mekanisk och termisk rening.

3463