Det äldsta formmaterialet är ”natursand”, som hämtades från den nära omgivningen. Natursand består av de tre komponenterna sand, lera och vatten. Natursanden har ersatts av så kallad ”syntetisk formsand”, där leran ersatts med en bentonit. Den syntetiska formsanden har succesivt utvecklats till dagens råsand.

Råsand innehåller sand, bentonit, vatten och kolhaltigt material såsom sot eller sotersättningsmedel samt andra eventuella tillsatser. Själva sanden består till största del av retursand som redan använts för tidigare avgjutningar men kompletteras med en del nysand.

Sanden är i Sverige vanligtvis kvarts-fältspatssand, men kan även vara olivin-, kromit- eller zirkonsand. Bindemedlet är bentonit. Vatten tillsätts för att ge massan en lämplig konsistens. Kolhaltigt material antingen stenkolssot eller sotersättningsmedel (glanskolgivare), tillsätts för att få bra godsytor, och minska risken för expansionsdefekter. Bilden visar schematiskt uppbyggnaden av råsand.

 

Råsandsformmassors uppbyggnad.
                               

Råsand är den dominerande formmassan för långseriegods. Den används även för kortseriegods i vikter från något kilo upp till cirka ett ton. Vid kortseriegods går trenden från råsandsformmassa mot formmassor med kemiska bindemedel, så kallade självhärdande formmassor.

Den främsta fördelen med råsandsformmassor är den låga materialkostnaden som beror på den höga andelen retursand som används varv efter varv.

Dessutom är de ofta bättre än de kemiskt bundna massorna ur miljösynpunkt.

3445