Epoxi-SO2-metoden är en lämplig teknik vid tillverkning av kärnor i långa serier, där det ställs stora krav på flytbarhet hos formmassan och där kraven på de färdiga kärnornas hållfasthet är höga i likhet med Cold box. Det senare gäller till exempel vid maskinell urplockning och hantering av de färdiga kärnorna.

Vid tillverkning av kärnorna är processen i stort sett luktfri förutsatt att man har hela kärnmaskinen med tillhörande banor inkapslade. Gasen måste avdunsta i det inkapslade systemet i minst 30 minuter för att kärnorna inte ska lukta.

Systemet består av ett epoxihartssystem med en tillsats av cumenväteperoxid. Mängden harts beror på användning, krav på hållfasthet och önskade urslagningsegenskaper, men vid järngjutgods används normalt strax över en procent harts på sandvikten och mängden peroxid är 20 procent hartsvikten. För att härda massan blåses SO2-gas genom kärnmassan. Teoretisk åtgång av svaveldioxid är 0,08 procent av sandvikten.
Genom tillsatsen av gasen genomgår sanden  en radikalpolymerisering och härdas mycket snabbt till en färdig kärna.

 

Fördelar

  • Bindemedlet är lösningsmedelsfritt, och innehåller inget kväve, svavel eller isocyanat.

  • Systemets främsta fördelar är att det är kall process som har en mycket lång bänktid på upp till en vecka, vilket gör att man inte behöver tömma maskiner över natt/helg.

  • Snabbt härdningsförlopp där processtiden och egenskaperna i princip är de samma för såväl stor som liten kärna.

  • Bindemedlet ger även ett bra sönderfall.

  • Gasutveckling är låg tack vare att det går åt en mindre mängd bindemedel..

  • Behovet av rengöring av blandaren är minimalt (även om det förekommer en del slitage).

  • Blandning av epoximassa är tämligen okänslig mot långa blandningstider. Det är alltså ingen kompromiss mellan välblandad sand och andra egenskaper som exempelvis bänktidspåverkan.

  • Lukten från epoxisystemet sätter sig inte i kläderna såsom är fallet med aminerna som används inom Cold box-metoden.

 

Nackdelar

  • Lukten från svaveldioxid kan bli besvärande om man inte bygger in kärnmaskin och de efterföljande banorna ordentligt så att kärnorna får avdunsta gasen i minst 30 minuter.

  • Systemet kräver en skrubber för omhändertagande av överskottet av SO₂ .

  • Även om bindemedlet är svavelfritt kommer den färdiga kärnan innehålla svavel, som kommer från härdningen (reaktion mellan cumenväteperoxiden och svaveldioxiden).

  • Systemet kräver precis som Cold box tillsatser för att motverka sprickgrader.  

  • Cumenväteperoxiden skall förvaras i egen byggnad utanför gjuteriet detta för att ha så lite som möjligt inne i gjuteriet då en brand i ett peroxidlager kan få ett häftigt förlopp med hög brinnhastighet. Utrustningen i rummen där man hanterar peroxiden måste vara EX-klassad.

  • Kemikaliehanteringen kräver också att man förhåller sig till transport- och lagringsföreskrifter.

  • Epoxi är allergiframkallande.

  • Hanteringen av bindemedelsystemet kräver härdplastutbildning.

  • Risk föreligger att en del lukter uppstår såväl inne som ute. Inomhus berör det  blacktorkning, avgjutning, avsvalning och  urslagning.

  • De gaser som finns i processen, och som kan innebära en negativ arbetsmiljö, är SO₂, cumen, α-metylstyren och bensen.

  • Ytterligare en negativ aspekt är att det finns för få användare av metoden vilket gör att det är ett litet utbud av de kemikalier och den utrustning som behövs. Antalet användare verkar heller inte öka.

 

Lagringsföreskrifter

Lagringstid för hartset är sex månader. Hartsen klarar en lagringstemperatur på mellan minus 10 och plus 40 grader  , men i praktiken bör temperaturen vara 20-25⁰C. Annars påverkas doseringen. Produkten bör heller inte utsättas för direkt solljus.

Cumenväteperoxiden bör lagras i en temperatur av tio till tjugo grader under maximalt tre månader. Lagringen ska dessutom ske i en egen byggnad utanför gjuteriet.

Lagringstiden för svaveldioxid är obegränsad. Temperaturen får inte överstiga 50 grader och den kan därför vara lämplig att lagra utomhus.

För produkterna i Epoxi-SO2-metoden gäller att de ej får komma ut till avlopp, vatten och mark. Därför bör de hållas invallade under lagring. Vad gäller just svaveldioxiden så förgasas den om den läcker ut.

3430