9.4.1 Kemiska bindemedel ur arbets-och miljösynpunkt

Kemiska bindemedel har flera negativa miljöaspekter. Att de ändå används beror på krav på gjutgodskvalitet och önskemål om hög produktivitet.

Detta gäller speciellt vid kärntillverkningsmetoder, där det på grund av produktionshastighet i huvudsak används gashärdande bindemedelssystem.  Men det används också både kall- och varmhärdande kemiska bindemedelssystem.

Med stigande krav på både arbetsmiljö och yttre miljöhar mindre miljöbelastande bindemedelssystem utvecklats. Samtidigt har de existerande bindemedlens egenskaper optimerats, både vad gäller teknik och miljö.

Detta gör att intresset för utveckling av oorganiska bindemedel har ökat då dessa är mer miljövänliga. För att välja bindedel som är optimala ur miljösynpunkt bör hänsyn tas till flera olika faktorer såsom:

  • Befintlig produktionsutrustning

  • Produktpalett

  • Kundkrav

  • Ekonomi

  • Produktionskapacitet

Vidare skall hänsyn tas till hållfastheten hos kärnor och formar, till den termiska nedbrytbarheten (urslagningsegenskaperna) samt till hur bindemedelssystemet påverkar gjuteriets övriga processer, till exempel påverkan på bentoniten i formmassan. Uppfylls exempelvis inte hållfasthetskraven på det utvalda bindemedlet, kan detta medföra ökad kassation samt ökat rensningsarbete och ökad bindemedelsförbrukning. På längre sikt påverkas även arbetsmiljön genom ökad kladdning i kärnlådorna som i sin tur medför mer rengöring och gasutveckling när hela tiden en större bindemedelsmängd behöver tillsättas för att kompensera för de dåliga egenskaperna vad gäller hållfasthet.

Dålig termisk nedbrytning kan medföra ökad arbetsinsats vid urslagning och rensning. Båda dessa aktiviteter är ytterst arbetsmiljöbelastande. Användning av ett sådant bindemedelssystem kan på samma sätt påverka det ekonomiska resultatet.

Ett mer miljövänligt bindemedel är som framgår av de nämnda orsakerna inte alltid en optimal lösning.

3414