De flesta kemiska bindemedel som används är uppbyggda av organiska föreningar, men även oorganiska föreningar används. För att skapa stabila formar/kärnor krävs att bindningarna får nätverksstruktur. Detta åstadkoms genom en reaktion mellan bindemedlet och en härdare. Bindemedlet kan sägas likna en härdad plast.

För att ha effektiva processer är det viktigt att sanden snabbt fyller upp alla utrymmen i kärnlådan och härdar till en fast massa. För vissa bindemedelssystem åstadkoms detta genom att man låter gas strömma genom kärnlådan. För vissa andra system krävs uppvärmning. Självstelnande bindemedel har ett långsammare härdningsförlopp.

Den tid man har innan sandblandningen börjar härda kallas för bänktid. När den tiden är uppnådd kan sanden inte längre användas på grund av att bindkraften mellan sandkornen blir för låg. För att få bästa effekt av bindemedlet, bör sanden vara så torr och ren som möjligt samt fri från alkali. Vatten kan påverka härdningen negativt. Småpartiklar och slam har stora ytor som konsumerar mycket bindemedel. Runda korn är en fördel för lägre bindemedelsförbrukning.

Kemiska bindemedel är färskvaror, vilket gör att man bör tänka på de lagringstider och lagringstemperaturer som leverantörerna föreslår i sina datablad för respektive bindemedelskomponent. Komponenterna påverkas också negativt av fukt och ska lagras i slutna kärl. Lagring vid temperaturer utanför de angivna temperaturerna och tiderna samt övriga rekommendationerna från leverantörerna kan bland annat leda till för tidigt åldrande eller påverkad viskositet och sämre vidhäftning/bindstyrka. ”Först in – först ut” är den tumregel som gäller. Det betyder alltså att bindemedlen skall förbrukas i kronologisk ordning.

De ämnen som används i kemiska bindemedel har alla egenskapen att vara reaktiva eller till och med starkt reaktiva. Hanteringen av dessa kan innebära risker för såväl hälsa som brand och explosionsrisker. Därför finns speciella krav vad det gäller både lagrings- och transportföreskrifter. För vissa av bindemedelskomponenterna krävs också brand- och EX-klassning (det vill säga explosionsskydd). Det gör i sin tur att man måste använda EX-klassad utrustning och ha särskida EX-klassade områden i produktionen.

Det ställer också krav på att göra de mätningar och redovisningar som tillsynsmyndigheter kräver med hänvisning till lokalt, nationellt eller internationellt regelverk. Det gäller till exempel översyn av arbetsmiljös utformning, regelbundna hälsoundersökningar samt mätningar av gränsvärden för kvarts och vissa kemikalier.

Leverantören av bindemedel skall alltid informera om handhavande och eventuella risker för användarna. Läs mer om brand- och explosionsrisker här.

3413