Utskrift från gjuterihandboken.se

8. Tillverkning av engångsformar

Principerna för dessa är med undantag för skalformning och vaxursmältningsmetoden i stora drag lika. Bilden nedan visar översiktligt principen vid formning med delad modell, vilket är det vanligaste. Principbild för uppbyggnad av en sandform vid formning med delad modell.

Innan själva gjutprocessen kan börja måste modell och kärnlåda tillverkas. De framställs beroende på seriestorlek och dimension i trä, plast eller metall (se även avsnitt 8.1 och kapitel 5). Gjutstycket krymper när metallen svalnar och därför måste dimensionerna hos modell och kärnlåda anpassas med hänsyn till det. Det innebär att modellernas dimensioner måste vara något större än det färdiga gjutstycket. Vidare måste modell och kärnlådor normalt förses med släppning (länk). För ytor på det färdiga gjutstycket, som skall bearbetas, måste bearbetningstillägg göras.

Vanligast är att formningen sker i tvådelad formflaska. Modellen görs därför delad. Modellhalvorna monteras oftast på brättplåtar, ofta benämnda enbart brätt, och är färdiga för formning (se bild). På brätten monteras även gjutsystem med nedlopp, gjutkanal, inlopp och matare (se kapitel 6).

 Modeller för gjutning av en svänghjulskåpa monterade på brätt. Längst till vänster visas kärnan, som vid gjutningen skall ge den invändiga formen på svänghjulskåpan.

Vid maskinell formning placeras respektive brätt på formbordet i en formmaskin (bilden endan). Ofta används en formmaskin för överflaskan och en för underflaskan. På brättet placeras en formflaska och formmassa fylls på. Formflaskan (se avsnitt 8.2) utgörs av en ram vanligen tillverkad i gjutjärn eller stål. Flaskorna har ingen botten. Formmassan utgörs av sand bunden med ett bindemedel. Vid exempelvis användning av kvartssand bunden med bentonit (råsand) packas formmassan genom skakning och/eller pressning. Därefter lyfts de färdiga formhalvorna, det vill säga formflaska och formmassa, från respektive brätt. Denna operation kallas dragning. Parallellt tillverkas eventuella kärnor.

Kärnan läggs därefter i underformen (bilden nedan). Det är viktigt att kärnan läggs i ett bestämt läge i formen. Därför görs den ofta längre än själva gjutstycket. För att ge plats åt kärnan i formen är modellen försedd med så kallade kärnanvisare. Dessa ger ett hålrum i formen, avsett för den förlängda kärnan. Efter kärniläggning läggs formhalvorna ihop. De styrs i förhållande till varandra med hjälp av styrdubbar och bussningar. Formen är därefter klar för avgjutning.Vid avgjutningen strömmar den smälta metallen genom ingjutssystemet in i de formrum, som bildats vid formningen.

 Formhalvor färdiga för hopläggning. I underformen har en kärna placerats.

 

Avgjutning (Holsbyverken).

Efter det att smältan stelnat skiljs gjutstycket från den omgivande formmassan. Denna operation benämns urslagning.

På gjutstycket finns sedan ingjutssystemet, eventuella matare samt part- och kärngrader kvar. Gjutgodset befrias härifrån samt från eventuellt fastbränd formmassa. Detta görs i gjuteriets renseri (efterbehandlingsavdelning). Därvid används slungrensmaskiner, slipmaskiner, mejslar med mera. I viss utsträckning kommer även manipulatorer, industrirobotar samt vanliga verktygsmaskiner till användning. I ökande omfattning kombineras rensningen med den efterföljande bearbetningen av gjutgodset.

Rensning av gjutgods med tryckluftsdriven rakslipmaskin (Atlas Copco).

 

Film om processen från formtillverkning till färdigt gjutgods visas i följande film:

Kortare animation om processen: