8.5 Formning i självstelnande massor

Vid tillverkning av gjutgods i korta serier och vid enstyckstillverkning sker formningen numera nästan uteslutande i självstelnande formmassor, till exempel furanhartsbundna eller vattenglasbundna massor. Dessa massor är baserade på olika typer av kemiska bindemedel.

De självstelnande formmassorna har ersatt de lerbundna massorna och torrsand. I jämförelse med dessa massor kräver de självstelnande massorna mycket lite manuellt arbete. Aktuella bindemedelstyper vid självstelnande massor beskrivs närmare i avsnitt 9.2. För blandning av de självstelnande massorna används maskinell utrustning, som beskrivs i avsnitt 9.7.2.

Vid såväl själva formningen som vid hanteringen av modeller, formflaskor, kärnor och de färdiga formarna används maskinell utrustning i stor omfattning. I dagligt tal kallas tekniken trots användning av maskinell utrustning för manuell formning eller handformning. Vid stort gjutgods av typen maskinstativ tillämpas uteslutande manuell formning.

Film som visar manuell formning:

 

Blockformning

Manuell formtillverkning skedde tidigare uteslutande i en formflaska. Införandet av självstelnande formmassor vid manuell formtillverkning medförde en väsentligt högre hållfasthet hos själva formen, vilket i sin tur gjorde den konventionella formflaskan onödig. Ofta sker numera formningen i förhållandevis enkla träramar, vilka efter formningen avlägsnas från formen. Denna har tillräcklig hållfasthet utan den omgivande ramen. Manuell formtillverkning utan formflaska kallas blockformning.

 

Golvformning

Vid riktigt stora detaljer tillämpas så kallad golvformning. I stället för att forma i en flaska sker formningen i en grop i golvet (bilden nedan). Dock försöker man så långt det är möjligt att använda formflaskor. Vid golvformning tillämpas i enstaka fall vid formning av rotationssymmetriska detaljer formning efter schablon.

Golvformning (Metso Foundries Karlstad).

1497