Alla de vanliga gjutlegeringarna krymper både under och efter stelnandet. Vid tillverkning av modellutrustningar kompenserar man för krympningen efter stelnandet genom ett krympningstillägg (så kallad krympmån).

Normala krympmåner för olika gjutlegeringar framgår av tabellen nedan. Siffrorna i den avser  linjär krympmån, varmed avses den procentuella längdskillnaden mellan gjutformens mått och det erhållna gjutgodsets. Krympningen är dock svår att ange exakt eftersom den påverkas av flera faktorer, exempelvis gjutstyckets utformning och storlek, formens uppbyggnad, formmaterial och avkylningshastighet. Tabellvärdena måste ses mot denna bakgrund.

Svårigheten att ange ett exakt värde på krympningens storlek belyses av bilden under tabellen. Båda gjutstyckena i bilden har samma längd. Det övre krymper dock mycket mer än det undre eftersom det övre gjutstyckets krympning inte hindras av omgivande formmassa. Hur mycket det undre gjutstycket krymper är starkt beroende av vilket motstånd formmassan gör när under krympningen.

Tabell: Linjär krympmån hos gjutgods av olika legeringar

Gjutlegering

Krympmån
i procent

Gråjärn

Segjärn

Aducerjärn

Vitjärn

Gjutstålslegeringar

Bronslegeringar

Mässingslegeringar

Aluminiumlegeringar

Magnesiumlegeringar

0,7-1,0

0 -1,0

0,5-1,5

1,3-2,0

1,2-2,0

1,0-2,0

1,2-1,7

0,5-1,8

1,0-1,8

 

Det övre gjutstycket krymper betydligt mer under svalningen efter stelnandet än det undre.

Följande bild visar ett exempel på inverkan av gjutstyckets utformning på krympningens storlek. Gjutstyckets mått A krymper normalt medan däremot mått B till och med kan öka på grund av kärnans motstånd - godset öppnar sig som en uppskuren ring.

Kärnor kan förhindra krympning.

3289