5.1 Samband mellan modellutrustning, formningsmetod och seriestorlek

Olika formningsmetoder ställer olika krav på modellutrustningen. Olikheterna gäller till exempel material, partplacering och gjutteknik.

Ofta medför detta att flyttning av en modellutrustning från ett gjuteri till ett annat drar med sig avsevärda kostnader för ändringar av utrustningen. Exempelvis är det vanligt att ingjuts- och matningstekniken måste ändras.

Det är dessutom inte ovanligt att ett gjuteri, innan man överlämnar en modellutrustning till ett annat gjuteri, avlägsnar till exempel gjutsystemet, som man utvecklat och utprovat  för att få ett optimalt resultat.

I det följande ges några exempel på modellutrustningar för gjutna produkter i olika vikter och olika seriestorlekar.

 

Exempel 1

Godsbenämning:       Pressverktyg
Material:                      Gråjärn
Godsvikt:                    5 ton
Seriestorlek:              1

Modellen (bilden nedan) tas fram med CNC-styrda fräsar ur block av porös polystyren med densiteten 0,02 kg/dm3. Före gjutningen bestryks modellen med ett tjockt lager black och formas in i en självhärdande formmassa, till exempel furanharts- eller vattenglasbunden massa. Modellen lämnas antingen kvar i formen och förgasas vid gjutningen eller tas ut ur formen före avgjutning. Det senare förfarandet tillämpas i vissa fall med hänsyn till de gaser som annars bildas under avgjutningen. Dock finns numera på marknaden polystyrenmaterial som uppges mindre farliga gaser vid förbränning.

Ytan på godset blir relativt grov. Därför behövs förhållandevis stora bearbetningstillägg. Motsläppningar och vissa hålrum kan vid detta modellmaterial formas utan användning av kärnor. Kostnaden för en frigolitmodell jämfört med motsvarande trämodell beräknas vara 10 till 25 procent.

Modell av porös polystyren för pressverktyg.

 

Exempel 2

Godsbenämning:      Presstativ

Material:                    Gråjärn

Godsvikt:                   3 ton

Seriestorlek:             2 – 10 per år

Modell och kärnlådor tillverkas av trä och lackeras omsorgsfullt. Formning sker för hand i självhärdande formmassa, till exempel furanharts- eller vattenglasbunden massa. Samma typ av massa används för kärnorna. Modellen utförs vanligen delad.

                                 

Exempel 3

Godsbenämning:       Stativ för verktygsmaskin (bild 13.2)

Material:                     Gråjärn

Godsvikt:                    600 kilo

Seriestorlek:              10 – 100 per år

Modellutrustning av trä eller plast används. Om plastmodell används lamineras denna med glasfiber och förses invändigt med förstärkningsfjädrar. Modellen läggs ofta på ett träbrätt med komplett ingjutssystem i trä. Tillverkning av form och kärna sker i självhärdande massa, till exempel furanharts- eller vattenglasbunden massa.

Gjutet stativ till verktygsmaskin.

 

Exempel 4

Godsbenämning:      Transmissionshus

Material:                     Segjärn

Godsvikt:                    75 kilo

Seriestorlek:               100 – 1 000 per år

Modellutrustningen tillverkas oftast av av plast. Tidigare var även aluminium vanligt. Plastmodell är normalt billigare än aluminium. Kärnlådor tillverkas av samma material i de fall kärnmassan är av självhärdande typ. Skalsandskärnor kan användas i detta fall. I det fallet tillverkas kärnlådorna i gjutjärn.

Lättmetallgjutgods i seriestorlekar över 500 per år gjuts ofta i permanenta formar. Kokillgjutning är en tänkbar gjutmetod om transmissionshuset i stället skulle gjutas i lättmetall. Vid kokillgjutning kan antingen sandkärnor eller permanenta kärnor användas.

 

Exempel 5

Godsbenämning:      Kompressorhus

Material:                     Gråjärn

Godsvikt:                    45 kilo

Seriestorlek:              1 000 – 10 000 per år

Modellutrustningen tillverkas i plast, aluminium eller gjutjärn. Det senare materialet föredras ofta på grund av större slitstyrka och slagtålighet. Kärnor tillverkas i varm- eller kallhärdande kärnmassa i en mekaniserad eller automatiserad anläggning. För stålgjutgods används ofta skalformning. Följande bild visar ett exempel på modell tillverkad i gjutjärn.

Exempel på modell tillverkad i gjutjärn.

För lättmetallgjutgods används i motsvarande fall normalt permanenta formar. De gjutmetoder, som då skulle vara aktuella är kokill- och pressgjutning.

 

Exempel 6

Godsbenämning:    Motorblock till dieselmotor

Material:                    Gråjärn

Godsvikt:                   320 kilo

Seriestorlek:              Över 10 000 per år

Vid en så stor serie som i det här exemplet används en högklassig helbearbetad järnmodellutrustning för automatisk formning och kärntillverkning. I ett fall som detta kan det löna sig att tillverka modellen av till exempel CrNi-stål. Fixturer används för montering, kontroll och iläggning av kärnorna. Modellen kan i gjutjärnsalternativet ges ökad slitagestyrka genom ytbehandling såsom förkromning eller förnickling.

Dieselmotorblock (Volvo Powertrain).

3276