Användningen av aluminiumlegeringar i gjutna produkter har ökat starkt under lång tid. Det är sannolikt att denna ökningen kommer att fortsätta, särskilt när det gäller produkter där låg vikt är ett önskemål.

Den främsta orsaken till att aluminiumlegeringar får en allt större användning som konstruktionsmaterial är den gynnsamma kombinationen av låg vikt och goda hållfasthetsegenskaper. Densiteten är 2,7 gram /cm3 jämfört med 7,2 gram/cm3 för gjutjärn.

Några andra exempel på positiva egenskaper hos aluminiumlegeringar är följande:

  • har god korrosionsbeständighet

  • har god värmeledningsförmåga

  • har god elektrisk ledningsförmåga

  • har goda skärbarhetsegenskaper

  • är omagnetiska

  • har god svetsbarhet

  • är lätta att återvinna och omsmälta

Vid en jämförelse med gjutjärn har aluminiumgjutlegeringar en något sämre hållfasthet samt lägre slitstyrka och nötningsbeständighet. Den förhållandevis låga smältpunkten och den låga varmhållfastheten är andra faktorer som ibland är till aluminiumgjutlegeringarnas nackdel.

Flera argument talar för att användningen av gjutgods i aluminiumlegeringar kommer att öka ytterligare. Några orsaker som talar för detta är:

  • Fordonsindustrin strävar efter att reducera vikten på sina produkter för att därigenom sänka bränsleförbrukningen.

  • De gjutmetoder, som används vid tillverkning av aluminiumgjutgods i långa serier, har stora förutsättningar för att kunna automatiseras.

  • Ny och förbättrad tillverkningsteknologi möjliggör gjutning av mycket tunnväggigt gods med god ytjämnhet och hög måttnoggrannhet.

  • Nya aluminiumgjutlegeringar utvecklas samtidigt som de befintliga förbättras. Idag finns aluminiumlegeringar som uppfyller högt ställda krav beträffande hållfasthet och nötningsbeständighet.

I gjuterierna används huvudsakligen omsmält, återvunnet aluminium, så kallat sekundäraluminium. Detta är aluminium som av aluminiumleverantörer har omsmälts, renats och legerats med bland annat kisel, koppar och magnesium för att ge legeringarna olika egenskaper. Råvaran utgörs av klipp från stansning, borr-, fräs- och svarvspån samt uttjänta aluminiumprodukter.

En fördel med aluminium är att det är lätt att återvinna. Omsmältning kräver endast fem procent av den energi som fordras för framställning av nytt aluminium ur råvaran bauxit. Legeringar framställda genom elektrolys av bauxit benämns primäraluminium.

Generellt gäller att egenskaperna hos primärlegeringar är något bättre än hos legeringar framställda ur återvunnet material, det vill säga sekundärlegeringar. Primärlegeringar används främst där segheten är av speciellt stor betydelse, till exempel inom flyg- och fordonsindustrier.

 

Användningsområden

Det största användningsområdet för aluminiumgjutgods är transportmedelsindustrin. I en medelstor svensktillverkad personbil ingår idag drygt 100 kilo aluminiumgjutgods. Exempel på komponenter som gjuts i aluminium är motorblock, cylinderhuvuden, insugningsrör, bakaxelupphängningar och växellådshus. Ett annat stort användningsområde för aluminiumgjutlegeringar är elektro- och elektronikindustrin. Till elektroindustrin gjuts bland annat brytarhus för högspänningsströmbrytare. Elektronikindustrin använder aluminiumgjutgods i exempelvis kåpor, apparatskåp och mobiltelefoner. Ett område där aluminiumgjutgods används i ökande omfattning är möbelindustrin. Ytterligare användningsområden är hushållsmaskiner och bärbara maskiner.

2104