Hållfasthetsegenskaperna hos gjutstål jämfört med smitt eller valsat stål är i stort sett likvärdiga. De skillnader, som anges i normerna, är till stor del betingade av provningsmetodiken. Exempelvis föreskrivs i regel vid valsat material att prov skall tas ut parallellt med valsningsriktningen. Eftersom det valsade materialet genom den plastiska bearbetningen får en orienterad struktur blir stålet anisotropt, det vill säga att det visar upp olika egenskaper beroende på i vilken riktning proven tas. Gjutstål däremot är isotropt och man får därför samma värde för hållfasthetsegenskaper oberoende i vilken riktning provet tas. För konstruktören är detta en fördel i de fall belastningsfördelningen i en konstruktion är komplicerad och svårberäknad.

En jämförelse mellan stålgjutgods och smidda stålprodukter visar förutom fördelarna med isotropt material följande:

Fördelar

• Gjutstål har högre brottseghet, lägre spricktillväxthastighet vid utmattning samt är mindre känsligt för väteförsprödning och spänningskorrosion än motsvarande smitt stål från samma utgångsmaterial.

• Gjutstål innehåller runda inneslutningar med god bindning till grundmassan. I smitt stål är inneslutningarna många gånger deformerade till anvisningar eller så har materialet spruckit i bindningen mellan inneslutning och grundmassa.

Nackdelar

• Gjutstål har generellt sett sämre duktilitet, slagseghet och utmattningshållfasthet än smide. Detta gäller dock endast vid jämförelse med smidets egenskaper i längdriktningen och i fallet med oanvisade provstavar. I tvärriktningen är gjutstålets egenskaper likvärdiga med eller bättre än smidets.