De flesta gjutna stållegeringar går att svetsa utan större bekymmer.

I formeln nedan visas en variant som man räknar på för att klassa om ett stål är lätt eller svårare att svetsa. Vid enklare stål så används endast kol- och manganhalten i beräkningen och man anger då att ett värde på CEV som är lägre än 0,40 medför svetsning utan förhöjd arbetstemperatur på ämnena som skall svetsas.

Konstruktionsstålens utveckling mot allt flera varianter av mikrolegerade stål gjorde att det var nödvändigt med en mera detaljerad kolekvivalent enligt följande

 

Om CEV är lägre än 0,45 så anses stålet kunna svetsas vid rumstemperatur utan att efterföljande värmebehandling behöver tillgripas.

För rostfria stål är det viktigt att δ-ferriten kontrolleras vid svetsningen då den har en stark inverkan på materialegenskaperna som till exempel seghet, korrosion och termisk stabillitet.

Schaeffler och Delong sammanställde ett ekvivalentdiagram på 1970-talet för att kontrollera om en svetsfog uppnådde samma sammansättning som grundmassan. 

Schaeffler-Delong tillståndsdiagram för svetsmaterial.

Idag används avancerade simuleringsprogram för att förutsäga hur egenskaper och sammansättning påverkas i och runt om svetsfogen (HAZ = heat affected zone).

Diagrammet kan även användas till att förklara de olika strukturerna i rostfria stål enligt tidigare beskrivet under rubriken höglegerat gjutstål.

 

3050