Rent bly är svårgjutet och används endast i ringa omfattning. Blyets sträckgräns är så låg att rent bly normalt är olämpligt som konstruktionsmaterial.

Kännetecknande för blylegeringarna är låg smälttemperatur, god korrosionsbeständighet, hög densitet, ringa hårdhet och stor plasticerbarhet. Genom tillsats av framförallt antimon (upp till 7 procent) alternativt små halter av tenn och kalcium samt i vissa fall även små mängder selen förbättras såväl gjutbarheten som hållfastheten.

Det viktigaste användningsområdet för gjutna blylegeringar är till galler för blybatterier, hela 90 procent av allt bly används för batteritillverkning. Här är det blyets unika korrosionshärdighet i svavelsyra i kombination med elektriska egenskaper, lågt pris och hög återvinningsgrad som är grunden för dess dominerande ställning. I blysyrabatterier används legeringar med varierande halter av antimon, vilket förutom bra gjutbarhet ger relativt god hållfasthet. Ett annat användningsområde för blygjutlegeringar är båtkölar. Här utnyttjas blylegeringarnas höga densitet. Ytterligare ett användningsområde är för gjutna skydd mot radioaktiv strålning.

Bly är annars ett giftigt material varför all användning av bly eller blyrika legeringar är förbjudna inom livsmedelsindustrin.

2109