Magnesium är med sin låga densitet på 1,74 gram/cm3 den lättaste av alla konstruktionsmetaller. Den låga densiteten i kombination med god hållfasthet gör att magnesium främst används i konstruktioner där låg vikt är av stor betydelse.

Tillgången på magnesium, genom utvinning ur bland annat havsvatten och dolomit, är i princip outtömlig. Aktuella gjutmetoder för magnesiumgjutgods är gjutning i sandform och i gipsform samt press- och kokillgjutning. Pressgjutning av magnesium är den vanligast förekommande metoden.

Magnesiums specifikt låga värmeinnehåll i kombination med låg densitet och låg affinitet till järn möjliggör minst en fördubbling av verktygslivslängden, jämfört med pressgjutning av aluminiumgjutlegeringar. Detta gynnar pressgjutning av magnesiumgjutgods vid stora serier ur ett kostnadsperspektiv.

Elasticitetsmodulen är lägre hos magnesiumgjutlegeringar än hos aluminiumgjutlegeringar. Detta måste beaktas vid tunnväggiga konstruktioner. För att tillräcklig styvhet skall uppnås kan det vara nödvändigt med förstyvningsfjädrar. Utmattningshållfastheten hos magnesiumgjutlegeringar är generellt lägre än för aluminiumgjutlegeringar. Magnesiumlegeringar uppvisar dock oftast en tydlig utmattningsgräns.

Magnesiumgjutlegeringar uppvisar goda dämpande egenskaperna. Dessa egenskaper är bäst hos rent magnesium och avtar med halten legeringsämnen och om materialet värmebehandlas. Skärbarheten hos magnesiumlegeringar är god. Legeringarna ger låga skärkrafter och lågt verktygsslitage. Höga skärhastigheter kan användas. En nackdel med magnesiumlegeringar jämfört med aluminiumlegeringar är de sämre korrosionsegenskaperna med avseende på galvanisk korrosion. Magnesium har sämre korrosionsegenskaper i sura och neutrala lösningar jämfört med aluminium, men klarar angrepp från  alkaliska lösningar. Gjutna detaljer som utsätts för vatten eller fuktig luft bör helst ytbehandlas. En vanlig ytbehandlingsmetod är gulkromatering som ger ett visst korrosionsskydd men framförallt är en god grund för lackering.

Magnesiumgjutlegeringar går att återvinna. Det innebär att, även om energiförbrukningen är hög vid framställning av primärmagnesium, är sekundära magnesiumgjutlegeringar energisnåla då energiförbrukningen vid återvinning endast är en bråkdel av förbrukningen vid framställning av primärmagnesium. Återvinningen av magnesium är dock ännu inte lika utbyggd som det är med aluminium.

Magnesium uppvisar redan vid måttligt förhöjda temperaturer en tydlig krypningstendens och hållfastheten sänks tydligt vid temperaturer över 100 grader.

 

Användningsområden

De huvudsakliga användningsområdena för de relativt dyra magnesiumgjutlegeringarna är för komponenter där låg vikt är en väsentlig faktor. Det största och kanske kraftigaste växande användningsområdet för magnesiumgjutgods är transportindustrin, till exempel för motorkomponenter, växellådshus, detaljer i styrningen, stolschassin, samt instrumentpaneler. Ett annat viktigt användningsområde är bärbara produkter, till exempel motorsågar, handverktyg, hobby- och sportartiklar, kamerahus, mobiltelefoner samt bärbara datorer.

 

2105