För att strukturerat effektivisera energianvändningen och få ut maximal nytta av varje tillförd kWh krävs en nulägesanalys av hur tillförd energi används.

En väl genomförd energikartläggning visar hur energianvändningen fördelar sig i verksamheten och är grunden för att definiera områden där användningen kan minska.

Tänk på följande innan kartläggningen startar:

  • Syfte och förväntningar med kartläggningen.

  • Avgränsningar – kartläggs hela verksamheter eller utvalda delar?

  • Identifiera vilka resurser som skall användas och säkra att de finns tillgängliga.

Kartläggningens resultat beror delvis på hur mycket mätningar som görs och hur detaljerade de är. Behovet av detaljeringsgrad ökar beroende på hur långt som arbetet med energieffektivisering kommit i företaget.
Det kan även vara av intresse att kartlägga specifika processer eller beteenden i företaget. Prata gärna igenom detta med din energikartläggare innan kartläggningen utförs.
Om ert redan genomfört en kartläggning bör ha i åtanke att teknik och utveckling går framåt i snabb takt och kartläggningen bör därför inte vara alltför gammal. Med andra ord bör den spegla den situation som råder idag.

 

Förberedelser inför energikartläggningen

Genomförandet av en energikartläggning kan delas in i två steg.
Steg 1 är att identifiera mängden tillförd energi samt vilka energislag som används. Vanliga energislag är el, fjärrvärme, olja, diesel, gasol, naturgas, biobränslen etcetera. En metod att samla information är att titta på gamla fakturor, en annan är att be sina leverantörer om siffrorna.
Steg 2 är att identifiera hur och var energin används. Det går att strukturera arbetet genom att dela upp det i stöd- och produktionsprocesser.

Stödprocesser är värme, kyla, ventilation, belysning, tryckluft med mera.
Produktionsprocesser är de processer som krävs för att framställa företagets produkter. För att samla information krävs insikt i hela verksamheten.

Vill du göra mycket utav arbetet själv kan ett energikartläggningsverktyg vara ett bra stöd i dokumentations- och beräkningsarbetet.
Norden audit är ett sådant verktyg och är utvecklat av forskare vid Linköpings universitet.

Här finns mer information om Norden audit 2.0.

 

Informationsinsamling/mätning

Kärnan i en energikartläggning är datainsamlingen. Ett välkänt uttryck som förtjänar att uppmärksammas är "att mäta är att veta".

Sätt att samla in data är genom:

  • individuell mätning av energianvändning i nyckelprocesser och av övrig energikrävande utrustning. ..

  • beräkning av energianvändning under produktions- och icke produktionstid.

  • analys av hur energianvändningen fördelar sig över året med hjälp av timvärden.

Försök samla fakta genom mätning. Där det inte går, gör en beräkning och uppskatta energianvändningen. Gör noteringar så att du senare vet vad som är uppmätt och vad som är beräknat.

För att underlätta identifieringen av energieffektiviseringspotentialer används nyckeltal. Det är ett bra och tydligt sätt att sätta energianvändningen i relation till produktion eller något annat som tillhör kärnverksamheten.

Nyckeltalen kan även användas för att jämföra sina resultat med nyckeltal  för sin bransch. Det gör att man får kunskap om man, relativt sett, har en låg eller hög energianvändning på de identifierade områdena.

 

Analys och åtgärder

Energikartläggningen och efterföljande analys av insamlad data visar vilka åtgärder som ger bäst effekt och ekonomi.

De identifierade åtgärderna sammanställs i en energiplan. Energiplanens syfte är att prioritera samt tids- och kostnadssätta energieffektiviseringsåtgärderna.

Åtgärderna brukar bestå av såväl investering i ny eller förbättrad utrustning som förändrade arbetssätt och rutiner. Utifrån energiplanen kan sedan lönsamheten bedömas, genomförandet resurssäkras och tänkt besparing följas upp efter genomförd åtgärd.

Exempel på olika typer av åtgärder är:

  • Byte av energibärare

  • Byte av energislag

  • Byte av utrustning

  • Ändring av produktionsprocess

  • Förbättrad driftplanering

  • Förbättrade styr- och reglersystem

Några nyttiga länkar för att få mer information är följande.

Mer info om kartläggningar från energiaktiv.se.

Åtgärdsförslag framtagna av nätverket ENIG.

Dokumentation av energikartläggning

En väl genomförd energikartläggning skall ha en tydlig struktur. Den bör innehålla:

  • En nulägesbeskrivning av företaget och processerna.

  • En tydlig beskrivning hur man kommit fram till resultaten, metodbeskrivning.

  • Total energianvändning per energislag.

  • Fördelning av energin på företagets olika processer.

  • Möjliga åtgärder för energieffektivisering inklusive förväntad effekt och investeringskostnad.


Nyckeltal och jämförelser

Ett nyckeltal anges som ett värde eller en utveckling av en variabel. För att undersöka om en process måste regleras eller för att ge en diagnos av en process, kan talet jämföras mot andra tal eller användas i statistiska samband.

I energiarbetet kan nyckeltal tas fram för att redovisa hur bra företagets energiprestanda är. De kan visa på att ständiga förbättringar verkligen sker i energiarbetet eller vara vägledande för var energiarbetet måste bli mer intensivt. Internt leder det här arbetet till att personalens engagemang ökar och externt förbättrar det kommunikationen gentemot de intressenter som företaget har.

ENIG:s nyckeltalsdatabas erbjuder företagen ett benchmarking-verktyg för att dels kunna jämföra sig mot andra företag men även verka som ett uppföljningsverktyg i det interna energiarbetet. Erfarenheten gör det gällande att de numeriska resultaten från en energikartläggning är svårt att sätta i relation till dess påverkan av energianvändningen.

Sammanfattningsvis kan tre möjliga användningsområden utskiljas:

  • Jämförelser på systemnivå (teknisk nivå, exempelvis belysning)

  • Jämförelser inom företaget (mellan avdelningar, mellan olika kalenderår)

  • Jämförelser mellan företag

ENIG:s databas är uppbyggd i tre olika nyckeltalsnivåer (OBS ej att förväxla med ovan beskrivna nivåer) och dessa kan företag utnyttja i takt med att deras energimognadsgrad ökar.
Ju mer ett företag vill veta om sin energianvändning desto djupare går det att gå i databasen för att öka kunskaperna.
Databasen ger därmed ett stöd för företagen att utöka sin kunskap, både om energianvändningen och nyckelprocesserna.

Vidare ger det också företagen möjlighet att identifiera de områden där prioriteringen på energieffektiva åtgärder bör ligga. På så vis kan man fatta kvalificerade beslut om vilka åtgärdsförslag som bör prioriteras.

Klicka här för att komma till ENIG:s nyckeltalsdatabas.

 

Att upphandla en energikartläggning

Om energikartläggningskunskapen saknas på företaget kan den upphandlas. Externa konsulter kan tillföra nya kunskaper och titta på verksamheten ur en annan synvinkel. När en konsult anlitas är det viktigt att ställa tydliga krav. Förbered därför upphandlingen genom att ta reda på:

  • I vilken utsträckning konsulten genomfört energikartläggningar i liknande företag?

  • Vilka referensarbeten konsulten har med energifrågor inom den aktuella branschen?

  • Vad har ingått i energikartläggningarna (exempelvis byggnader, processer, hjälputrustning)?

  • Vilken kompetens har konsulten avseende energimätningar.

  • Vilka mätningar genomförs i samband med kartläggningarna?

  • Konsultens kompetens av kostnadsberäkningar för energiåtgärder?

  • På vilket sätt resultatet kommer att redovisas?

  • Vad kostar kartläggningen?

Ett allmänt tips är även att vara engagerad och vara delaktig i genomförandet.
Mer information om att upphandla konsulttjänster finns på Energimyndighetens respektive Energiaktivs hemsidor:

2761