21.3.4 Uppvärmning och komfortkyla

Många av de mest lönsamma åtgärderna för energieffektivisering handlar om att trimma befintliga system så att de arbetar som de är avsedda att göra. På köpet kan du också få andra positiva effekter, till exempel att de som vistas i byggnaden får bättre inomhusklimat eller att byggnadens tekniska system får bättre driftsäkerhet och längre livslängd.

En enkel och lönsam åtgärd kan vara att se över systemens dimensionering. Kanske har behovet av värme och kyla minskat genom åren tack vare genomförda energieffektiviseringar. Äldre system kan också vara överdimensionerade för säkerhets skull eller för att tillgodose behoven för en planerad tillbyggnad som aldrig blev av. Med kännedom om systemens dimensionering och verksamhetens behov kan du kanske stänga ner ett system helt och flytta över dess funktion på ett annat system som har överkapacitet.

 

Fördjupning kring uppvärmning

Än idag är de vanligaste källorna för uppvärmning fjärrvärme, el och olja eller alternativ till olja. Idag finns flera alternativa källor för uppvärmning som komplement eller ersättning. Sol- och vindenergi är kanske de vanligaste alternativen.

Uppvärmningsinstallationer kan delas in i ett antal huvuddelar; produktion av värme som i en panncentral eller värmepump, distributionssystem som rörsystem med tillhörande ventiler och kopplingar och rumsvärmare som radiatorer i ett rum eller luftvärmare i ventilationskanaler.  Alla delarna innebär förluster i systemet.

Det finns många olika typer av uppvärmningssystem: elpanna, oljepanna, gaspanna, fjärrvärme, biobränslepanna, värmepumpar av olika slag samt kombinationer av dessa.

Det är viktigt med tanke på energianvändningen i en byggnad att värmesystemet används effektivt. En viktig sak att tänka på är att systemet bör vara väl injusterat. Tänk också på att alltid göra det efter eventuella åtgärder som påverkar klimatskärmen, optimera inomhustemperaturen och se till att styr- och reglerutrustning fungerar tillfredställande. När det gäller styr- och reglerutrustning ska exempelvis termostatventiler kontrolleras och bytas om de inte fungerar. En annan åtgärd är att installera referensgivare i huset för att styra effektivare.

 

Fördjupning kring komfortkyla

Kylning kan vara både processkyla och komfortkyla (lokalkyla). Detta styrs av processutrustningarnas behov och av det önskade inomhusklimatet. I detta avsnitt beskrivs komfortkyla och möjligheter för att göra den mer energieffektiv.

Det är det värmeöverskott som måste bortföras från byggnader för att hålla inomhustemperaturen lägre än en förutbestämd högsta tillåten temperatur, kallas kylbehov.

Det finns olika typer av klimathållningssystem:

  • Luftburen kyla

  • Vattenburen kyla

  • Kombinerade system

Luftburen kyla är när ventilationssystemet även används för kyla. Det finns två olika typer antingen med konstant luftflöde (CAV), där temperaturen på tilluften varierar men flödet är konstant (eller två hastigheter) eller variabelt luftflöde (VAV), där tilluftsflödet varieras efter behov men temperaturen hålls konstant eller styrs av utetemperaturen.

Vattenburen kyla förser rum med vattenburen kyla och ventilationen används enbart för att tillgodose kraven på luftkvalitet.

Dessa båda kan sedan kombineras till exempel luftburet CAV och VAV eller luftburet och vattenburet.

I vissa fall kan man använda frikyla som används framför allt i samband med luftburna kylsystem och avser då när kylbehovet kan tillgodoses enbart med hjälp av uteluft, utan att kylmaskiner behöver startas. Detta fungerar så länge utetemperaturen är lägre än 16 °C. Även vattenburna system kan utnyttja frikyla genom värmeväxling mot uteluft i t ex kyltorn eller vattendrag. En kombination av frikyla och kylmaskiner är vanligt.

Kylmaskinen (kylkompressor) har en verkningsgrad eller effektivitet som uttrycks som dess köldfaktor. Den definieras som kyleffekten i förhållande till den eleffekt som måste tillföras. Ju högre köldfaktor desto mer kyla för varje inmatad kWh el. Kylmaskinen elbehov påverkas också av inomhustemperaturen. Här har belysning och andra värmealstrande apparater stor betydelse, till exempel hög effekt på belysningen gör att kylmaskinens elbehov ökar eftersom mer värme måste transporteras bort. Inomhustemperaturen påverkar också kylbehovet, kan man tolerera en högre inomhustemperatur, kanske 23°C istället för 21°C, så minskar elbehovet.

Hur kan man spara på komfortkylan? Det finns några saker att se över för att kunna göra möjliga besparingar.

  • Tänk över om kyla behövs överallt.

  • Minska värmebelastning från t ex solinstrålning.

  • Utnyttja frikyla om möjligt.

  • Att använda nattkyla kan vara en möjlighet att minska energibehovet.

  • Kylmaskinen

    • Återvinn värmen från kylmaskinen om möjligt

    • Eftersträva en hög förångningstemperatur och en låg kondenseringstemperatur.

    • Sänk kondenseringstemperaturen (eventuellt enbart vintertid)

    • Rengör förångare och kondensator

 

2766