De vanligaste yttre bullerkällorna är ventilationsutrustning, kompressorer, skrothantering, öppna portar samt trucktransport inom fabriksområdet. Anläggningens storlek och avståndet till närmaste bostäder är de viktigaste faktorerna som avgör om verksamheten upplevs som störande.

Buller orsakar allmän störning hos de närboende. Men det finns även en del hälsoeffekter kopplade till buller. Det som brukar nämnas är sömnstörningar, försämrad inlärningsförmåga och prestation. På senare år har det presenterats forskning som visar på effekter på hjärta och kärl.

Tillåtna bullernivåer för olika industrier fastställs med hänsyn till de rådande förutsättningarna i tillståndsbeslutet enligt miljöbalken. Som grund för tillståndsmyndighetens villkor ligger Naturvårdsverkets riktlinjer för externt industribuller. I dessa riktlinjer anges följande genomsnittliga ekvivalenta ljudnivåer vid bostäder:

  • Dag (kl. 07 - 18)                  50 dB(A)

  • Kväll (kl. 18 - 22)                45 dB(A)

  • Natt (kl. 22 - 07)                 40 dB(A)

Innan åtgärder vidtas för att reducera buller från gjuterier är det viktigt att göra en noggrann kartläggning av nuläget och utgående från denna för att utarbeta en handlingsplan.

 

Mätning av buller

 

Mätningar

Det finns två sätt att ta reda på bullret från en verksamhet.

 Det enklaste är att med en bullermätare mäta vid närliggande bostäder, så kallad imissionsmätning. Fördelarna är att det är en enkel metod och metoden är inte heller särskilt kostsam. Varje mätning tar inte så lång tid men det kan krävas flera mätningar. Nackdelarna är att det kan vara svårt att hitta dagar med rätt väderförhållanden och att det kan vara svårt att utesluta andra störningskällor om det finns andra industrier eller vägar i närheten.

Om nackdelarna med immisionsmätning överväger fördelarna så finns alternativet emissionsmätning, också kallad närfältsmätning, kombinerat med en beräkning. Då mäts varje enskild bullerkälla på gjuteriet som till exempel portar och ventilationsutblås.. Alla byggnader och bullerkällor samt omgivningen med höjdkurvor och bostäder ritas upp i en 3D-modell. Alla mätvärden matas in i modellen.

Därefter får datorn beräkna bullernivåerna vid närmsta bostäder. Resultatet kan presenteras i en överskådlig bild där olika färger markerar olika bullernivåer.

Exempel på bullersimulering

Ur modellen kan också utläsas vilka bullerkällor som bidrar mest till bullernivåerna runt anläggningen. Det finns möjlighet att i programmet testa effekten av olika åtgärder. Det går också att rita in  åtgärder som till exempel nya fläktar för att kontrollera hur dessa ska planeras innan de byggs.

Nackdelen med modellen är dels att det är just en modell – med andra ord enbart en bild av verkligheten – dels att det tar ganska mycket tid att mäta in alla ljudkällor och upprätta modellen.

2753