20.3.1 Gjuteriernas olika avfallsslag

På den här sidan ses gjuteriernas olika avfallsslag över.

Överskottssand

Överskottssand är den klart dominerande restproduktsfraktionen och utgör cirka två tredjedelar av den totala mängden, det vill säga runt 200 000 ton per år.

Överskottssanden kan indelas i två ungefär lika stora huvudgrupper beroende på typen av bindemedel: bentonitbunden och kemiskt bunden sand.

Generellt sett innehåller överskottssand från gjuterier små föroreningsmängder och bör därför i största möjliga mån användas som resursmaterial i andra applikationer. Härigenom finns förutsättningar för ekonomiskt fördelaktiga lösningar för såväl gjuterier som användare. Mindre uttag av jungfruliga material och ofta kortare transporter ger positiv effekt ur miljöhänseende. Om den bentonitbundna sanden packas för att vara kompakt är den mycket tät tack vare innehållet av just bentonit som har förmågan att svälla vid tillsats av vatten. Detta kan man utnyttja för att förhindra vatteninträngning exempelvis vid deponier. De kemiskt bundna sanderna har sinsemellan liknande geotekniska egenskaper men de miljömässiga egenskaperna varierar, främst beroende på bindemedelstyp.

Sand från gjuterier kan användas för tillverkning av tegel.

De flesta gjuterier har intern sandåtervinning. Trots det uppstår överskott av sand på grund av att sand kontinuerligt tillförs systemet via kärnsand. En viss del av sanden måste därmed lämna systemet för att det inte skall svämma över.

Det bästa är att utveckla tekniker som möjliggör att mer sand kan återvinnas. Alternativ användning kan vara för sluttäckning av deponier, konstruktionsmaterial på deponier, bullervallar, cykelvägar eller som material i betong, tegel och murbruk.  En sammanställning visas i tabellen nedan.

 Bentonitbunden sand

Kemiska bindemedel

 Organiska

 Oorganiska

 -   Utfyllnadsarbeten i gjuteriernas närområden

 -   Utfyllnadsarbeten i gjuteriernas närområden

 -   Fyllnadsmaterial i mindre vägar

 -   Utfyllnadsarbeten i gjuteriernas närområden

 -   Fyllnadsmaterial i mindre vägar

 -   Tätskikt vid sluttäckning av deponier

 -   Råmaterial till cementproduktion

 -   Råmaterial till mineralullsproduktion

 -   Strukturmaterial vid kompostering/jordtillverkning

 -   Konstruktion av bullervallar

 -   Strukturmaterial vid kompostering/jordtillverkning

-    Tegelframställning

 -   Kiselkälla vid metallurgiska processer

-    Konstruktion av bullervallar

-    Konstruktion av bullervallar

 -   Strukturmaterial vid kompostering/jordtillverkning

 

 

 -   Ballast i betong

 

 

Spån och slipmull

Spån och slipmull uppstår vid bearbetning av gjutgodset. En stor del kan smältas om utan föregående behandling. Vid omsmältning i kupolugn krävs brikettering före smältning, annars föreligger risk att det följer med rökgaserna upp i luftreningsutrustningen. Skärvätskor kan förekomma som förorening, vilket bland annat kan påverka hållfastheten vid brikettering, dock brukar mesta mängden av skärvätska pressas ut vid brikettering. Generellt är det svårare att hantera slipmull jämfört med spån. Briketter av slipmull får lägre hållfasthet och är svåra att smälta i induktionsugnar.

 

Slagg

Slagg från metallgjuterier lämnas för återvinning i externa återvinningsanläggningar medan slagg från järn- och stålgjuterier oftast går till deponi eller används för utfyllnader. Slagg från järn- och stålgjuterier har liten miljöpåverkan och klassas som inert avfall, vilket underlättar eventuell alternativ användning.

 

Stoft

Med stoft avses finkornigt material som fångats upp i filter eller cykloner. Inom gjuterier uppkommer både sandrika och metallrika stoft. Största mängderna utgörs av sandstoft från filter vid sandberedning och urslagning. Sandstoft från bentonitbunden sand innehåller ofta höga bentonithalter, upp till ca 20 %. Forskning pågår för närvarande för att kunna skapa avsättning för detta fina sandstoft.

Smältverksstoft och stoft från blästring och efterbearbetning innehåller mycket metaller, vilka beror på metallråvaran. I vissa fall klassas stoftet som farligt avfall. Även här pågår forskning för att kunna hitta avsättning av detta finkorniga material, antingen genom brikettering och tillbaka till gjuteriet, eller till något smältverk. 

 

Övriga avfall

Vissa stoft, bindemedelsrester, skärvätskor, oljeavfall och andra kemikalierester är exempel på farligt avfall från gjuterier. Speciella regler gäller kring transport och omhändertagande av farligt avfall.

Slam uppstår huvudsakligen i våtskrubbrar och våttrumlingsanläggningar. Vatteninnehållet kan innebära problem vid hantering och vid eventuell deponering. Vatten är ej önskvärt på deponier eftersom det bidrar till lakvattenbildning. Vid många deponier finns en gräns för lägsta torrsubstanshalt (TS-halt) som tas emot.

2749