Kontaktytan mellan två formdelar kallas partytan. Denna delar modellen längs partlinjen och kan helt ligga i ett och samma plan och benämns då som rak. I annat fall är den bruten eller nedsänkt.

I många fall kan ett gjutstycke partas på flera olika sätt. Partningen beror inte endast på gjutstyckets form utan även på vald gjutmetod, hur många gjutstycken som skall tillverkas, vilken utrustning gjuteriet har för åtgärder som  formning, kärntillverkning och rensning samt var bearbetade ytor är belägna.

En generell regel är att en rak partlinje bör eftersträvas, vilket kan ses i figur 8 och 9. Om detta inte är möjligt utan bruten partlinje måste användas, medför detta ofta dyrare gods på grund av ökade modell-, kokill-, formverktygs- och tillverkningskostnader. Vid vaxursmältningsmetoden och vid fullformsgjutning har utformningen av partlinjen normalt ingen betydelse även om verktygen måste kunna dras från vaxmodellen respektive polystyrenmodellen.

Figur 8: Exempel på olika partdelningar.

De svarta ytorna på perspektivbilderna anger funktionsytor. Dessa ytor är lika i de båda utförandealternativen. Utförandet till höger ger genom den raka partlinjen gjuteritekniska fördelar och därigenom lägre kostnader.

Figur 9: Exempel på partlinje vid permanenta verktyg.

Ett permanent verktyg (för kokill- eller pressgjutning) med rak partlinje är billigare än ett med bruten partlinje. Detta har stor betydelse då verktyget är förhållandevis dyrt att tillverka.

I samband med val av delningsplan bör även närvaron av släppningshindrande vårtor, förstärkningsfjädrar, kylflänsar och liknande beaktas som exemplen i figur 10 och 11 visar.

Figur 10: Utformning av förstärkande ytor för att uppnå släppning.

Vid partning enligt den vänstra bilden hindrar vårtorna ej dragningen om denna sker parallellt med centrumlinjen. Om partning i stället sker enligt den högra bilden måste vårtornas utformning ändras enligt bilden för att modelldragningen inte skall hindras.

Figur 11: Anpassning av kylfänsar och ribbor för att uppnå släppning.

 

1925