19.2.1 Hälsoeffekter av kemikalier

Det finns olika möjligheterna för exponering, det vill säga att utsättas för föroreningar. Exponering kan ske genom inandning, hudkontakt eller förtäring. Vid exponering kan föroreningen skada direkt eller tas upp i kroppen och spridas för att senare skada något annat organ.

Hudkontakt

Huden har bland annat till uppgift att hindra ämnen att ta sig in i kroppen, men vissa ämnen som lösningsmedel har förmåga att tränga sig genom huden. Vissa lösningsmedel kan ge nervskador efter en längre tids exponering. Många kemiska produkter kan ge allergiska reaktioner eller hudeksem vid långvarig och upprepad hudkontakt.

 

Förtäring

Största risken för exponering via förtäring i ett gjuteri är vid dålig handhygien i samband med hantering av bly eller härdplastkomponenter. Upptaget kan ske vid snusning, rökning eller när man äter innan man har tvättat händerna.

 

Inandning

Små partiklar av damm, gaser och aerosoler (ångor) kan hamna i lungor och andningsvägar. Vissa kemikalier kan ge irritationer i andningsvägarna och även astma eller allergiska reaktioner förekommer. Formaldehyd är en retande gas som finns i många bindemedel. Den luktar mycket starkt, och ger vid låga halter i luften upphov till irritation i ögon och andningsvägar hos många människor. Formalin (formaldehyd löst i vatten) kan även orsaka allergiska eksem.

Damm förekommer främst i sandgjuterier. Vilka hälsoeffekterna är beror på dammets storlek, form och vilka ämnen som sitter på dammkornet. Ju mindre en dammpartikel är desto längre kan den tränga ner i lungan. Inhalerbart damm har en partikelstorlek ned till 10 µm och stannar i de övre luftvägarna. Respirabelt damm har en partikelstorlek som är mindre än 5 µm och kan transporteras hela vägen ner i lungor och lungblåsor.

Kvarts eller kristallin kiseldioxid förekommer på dammpartiklar i gjuterier. Dessa partiklar blir kvar i lungblåsorna och kan förorsaka allvarlig lungskada, så kallad stendammslunga eller silikos.

1823