Detta avsnitt kommer att ge en kort introduktion om gällande lagstiftning och hur man systematiskt ska arbeta med arbetsmiljöfrågor.

Arbetsmiljölagen är en ramlag. Den beskriver grundtankarna som är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet, samt att uppnå en god arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter anger mer i detalj krav och skyldigheter beträffande arbetsmiljön, samt risker som psykisk påfrestning, fysiska belastningar, farliga ämnen eller maskiner.

Aktuella arbetsmiljöfrågor som berör gjuterier delas in i kapitlen 19.1 kring fysikaliska faktorer och 19.2 kring kemiska arbetsmiljörisker.

 

Arbetsmiljölagen

Syftet med arbetsmiljölagen är att säkerställa en säker arbetsmiljö som inte utsätter arbetstagarna för ohälsa eller olycksfall och som är tillfredsställande med hänsyn till arbetets natur och den sociala och tekniska utvecklingen i samhället.

Arbetsgivaren har det huvudsakliga ansvaret för arbetsmiljön och ska enligt arbetsmiljölagen "vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagare utsätts för ohälsa eller olycksfall". Men det ligger också ansvar på arbetstagaren att följa lagen och aktivt medverka till att arbetsmiljön blir bra, exempelvis är arbetstagaren skyldig att använda föreskriven skyddsutrustning.

Lagen går att läsa här.

 

Föreskrifter

Arbetsmiljöverket ger ut föreskrifter som mer i detalj tar upp de krav och skyldigheter som ställs på arbetsmiljön. Föreskrifterna ska vara underlag för att skapa sunda, säkra och utvecklande arbetsmiljöer. Särskild hänsyn ska tas till situationen för små och medelstora företag. Nya kunskaper om risker och förändringar i arbetslivet liksom nya EU-direktiv innebär att det behövs ett kontinuerligt arbete med att utveckla föreskrifterna.

Föreskrifterna finns att ladda ner här.

 

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete består av tre delar: att undersöka, genomföra och följa upp. Enligt arbetsmiljölagen skall det på varje arbetsplats bedrivas ett systematiskt arbetsmiljöarbete och arbetet ska vara en naturlig del av verksamheten. Om eller när arbetsgivaren gör bedömningen att det saknas kompetens eller resurser för systematiskt arbetsmiljöarbete inom den egna verksamheten ska hjälp från sakkunnig anlitas, vanligtvis från företagshälsovård eller andra aktörer med sakkunskap. Alla på arbetsplatsen ska delta i det systematiska arbetsmiljöarbetet.
Läs mer här: http://www.av.se/sam/

Andra viktiga delar i det systematiska arbetsmiljöarbetet är att ha tydliga rutiner och instruktioner för hur arbetet ska gå till. Rutiner ska finnas för hur maskiner ska underhållas, besiktningar av truckar och arbetsutrustning skall göras regelbundet, personalen ska ha rätt utbildning och genomgå lagstadgade medicinska undersökningar.

Chefer och arbetsledare kan fördela (delegera) arbetsuppgifter men arbetsmiljöansvaret är alltid arbetsgivarens. För att medarbetare ska kunna ta ansvar för sin arbetsmiljö ska medarbetarna ha information och kunskap om sin arbetsmiljö, vilka risker som finns, och hur de kan förebyggas. Arbetsgivarens ansvar gäller också för inhyrd personal med undantag av frågor som rör kompetensutveckling och rehabilitering.

Att arbetsgivare och arbetstagare arbetar tillsammans med arbetsmiljöfrågor brukar benämnas samverkan. Arbetsmiljölagen reglerar hur samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare ska gå till, till exempel genom regler om skyddsombudens verksamhet. Ofta finns även kollektivavtal mellan arbetsgivare och fackförbund som reglerar hur samarbetet ska ske.

Informartion om ledningssystem finns i kapitel 20.1.5.

 

Riskbedömning

Det första steget i det systematiska arbetsmiljöarbetet är att undersöka arbetsmiljön. En viktig del i undersökningen är att göra riskbedömningar. En risk kan definieras som sannolikheten för att ohälsa eller olycksfall ska uppstå i arbetet. En risk beror oftast på mänskliga och tekniska faktorer i kombination med hur saker och ting är organiserade. Till exempel kan stress i förlängningen leda till ohälsa. En olycka vid en maskin kan bero på att säkerhetsutrusning saknas. Att göra riskbedömningar innebär att ta ställning till sannolikheten för att risken kan få konsekvenser, det vill säga leda till ohälsa eller olycksfall. Det är både arbetsgivaren och arbetstagarna som tillsammans ska kontrollera risker i arbetsmiljön.

 

Skyddsrond

Skyddsronder är en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet och ska genomföras med jämna mellanrum. Skyddsronder är att sätt att undersöka arbetsmiljön på en arbetsplats, ta reda på om den behöver bli bättre och upptäcka vilka risker som finns i arbetet. I skyddsronden deltar arbetsgivarens skyddsansvariga, skyddsombud och berörda arbetstagare. Skyddsronder kan gälla både fysisk och psykosocial arbetsmiljö, som till exempel stress.

Det finns många olika checklistor som hjälp för att bedöma risker i arbetet. De arbetsmiljöområden som har problem som inte kan åtgärdas direkt ska följas upp och skrivas ned i en handlingsplan. I handlingsplanen ska det även stå vad som ska förbättras, när det ska ske och vem som ansvarar för det.

Arbetsmiljöarbetet ska följas upp årligen och förbättras utifrån uppföljningen. Lika viktigt är att alltid utreda olyckor och tillbud och anmäla olyckor och ohälsa som beror på arbetet till Försäkringskassan och till Arbetsmiljöverket, om det är allvarliga olyckor eller tillbud.

 

Skyddsombud

Ett skyddsombud på en arbetsplats är en person som är utsedd av arbetstagarna att företräda både ordinarie och inhyrd personal i arbetsmiljöfrågor. Skyddsombud ska verka för en bra arbetsmiljö, bevaka skydd mot ohälsa och olycksfall och bevaka att arbetsgivaren uppfyller kraven i arbetsmiljölagen. Skyddsombud ska få möjlighet att ta del av sådant som rör arbetsmiljön, delta i utbildningar och har rätt att vara med när man ändrar om eller planerar nya lokaler.

Skyddsombudsbricka bärs ofta av skyddsombud på arbetsplatsen. Skyddsombudens rättigheter är i Sverige reglerade i arbetsmiljölagen (AML), arbetsmiljöförordningen samt Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS).

Enligt arbetsmiljölagen skall skyddsombud utses på alla arbetsplatser med 5 eller fler anställda. Arbetsgivaren skall underrättas om vem som utsetts till skyddsombud. Skyddsombud har rätt till utbildning och ledighet i den omfattning som behövs för uppdraget med bibehållen lön.

Alla arbetsplatser med minst 50 arbetstagare ska ha en skyddskommitté En skyddskommitté kan även finnas på mindre arbetsplatser om anställda begär det.

Skyddskommittén bör träffas minst var tredje månad. Syftet är att behandla övergripande och principiella frågor. Exempel på frågor som kan tas upp är företagshälsovård, användning av farliga ämnen, arbetsmiljöutbildning och rehabilitering. Gruppen ska också vara med och diskutera eventuella förändringar av lokaler, arbetsmetoder och organisation.

 

Arbetsskada       

Arbetsskada är en fysisk eller psykisk skada eller olycksfall som erhållits under arbetstid och/eller till följd av arbete. Vanliga olycksfall i arbetet är fallolyckor, klämskador och olyckor med truck. I gjuterier är det vanligt med kläm- och brännskador. Om en arbetsskada säger man ibland att det är en "AJ – händelse", man har gjort sig illa.

 

Arbetssjukdom           

Med arbetssjukdom menas en sjukdom som utvecklats vid yrkesarbete, det kan vara utvecklande av allergi, eksem, belastningsskada eller hörselskada. Den vanligaste arbetssjukdomen är belastningsskada.

 

Färdolycksfall    

Färdolycksfall är en skada som uppstått vid resa mellan hemmet och arbetet, eller hemresa mellan arbetet och hemmet. Vid resa i arbetet bedöms en skada som arbetsskada eller arbetsolycksfall.

 

Anmälningsplikt

Om en anställd skadar sig på grund av arbetsolycka, får en arbetssjukdom eller skadar sig vid resa mellan hem och arbetet ska arbetsgivaren (eller arbetsledaren) göra en anmälan till Försäkringskassan och till skyddsombudet. Om olyckan är allvarlig eller om det gäller dödsfall ska arbetsgivaren snarast göra en anmälan till Arbetsmiljöverket enligt § 2 i arbetsmiljöförordningen. Arbetsgivaren är skyldig att utreda orsaken till arbetsskadan.

 

Tillbud              

Om ett tillbud säger man ofta "OJ – händelse", det vara nära att det blivit en olycka. När ett olycksfall inträffar har det vanligtvis redan skett flera tillbud. Ofta är det samma bakomliggande faktorer och liknande händelseförlopp som är orsaken till olyckan.

Alla arbetstagare som är med om ett tillbud ska rapportera det till sin arbetsgivare. För att minska olycksfallsrisker är det viktigt att utreda bakomliggande orsaker till tillbudet.

1524