En relativt ny metod som använder en IR-kamera för att se temperaturkontraster i testdetaljerna. För att skapa temperaturkontrast så tillförs energi av något slag till detaljen.

Exempelvis kan en ljusblixt belysa detaljen, värmevågen från ljusblixten rör sig genom testdetaljen. Om det finns porer eller sprickor i materialet så stör de värmetransporten genom testdetaljen. Denna störning i värmevågen gör att  även defekter som ligger under ytan kan observeras med IR-kameran. Detekterbart djup beror bland annat på materialets värmeledning och felets storlek.

IR-kamera.

Det går att tillföra energi på många sätt beroende på vad för sorts felaktighet som kan förväntas. Exempelvis kan laserljus skapa en snabb punktvis uppvärmning som sprider sig som ringar på vatten för att detektera ytnära sprickor. Ultraljud som sänds in i gjutgodset kan få väggarna i en spricka att vibrera mot varandra för att skapa observerbar friktionsvärme.

Testdetaljer av gjutgods har hög värmeledning vilket innebär svårigheter för metoden. Den goda värmeledningen gör att värmeskillnader från defekter snabbt utjämnas av värmeöverföring i sidled från övriga delar av detaljen. Även metallers goda reflekterande egenskaper kan göra det svårt att få in värmeenergi i gjutgodset.

 

Ytterligare visuella metoder

Det finns andra visuella metoder. Sammantaget omfattar de ett mycket stort register.

Några aktuella metoder (förutum IR-kamera) är följande:

  • Förstoringsglas - mikroskop
  • Fiberoptik
  • Videoscope
3142