Pressgjutning med stöd av vakuum kan, om alla förutsättningar uppfylls, i väsentlig grad bidra till att halten porer i gjutgodset minskas. Detta innebär att detaljerna kan värmebehandlas så att de får högre mekaniska prestanda, men också svetsas och pulverlackas utan problem. Det finns flera olika metoder för att använda vakuum vid pressgjutning, allt från mobila enheter som kopplas till en enskild maskin, till pressgjutmaskiner vars konstruktion är anpassad till att kunna gjuta under vakuum.

Under formfyllningsfasen, då formrummet på några tiondels sekunder fylls med smält metall, kan det vara svårt att i samma takt leda bort den luft som finns i formrummet. När den smälta metallen möter ett mottryck från luften i formen bildas en metall/luft-blandning som kan ge upphov till porer i den pressgjutna komponenter. Detta är ett problem, inte bara för att detaljen blir försvagad, utan också för att den därmed inte kan värmebehandlas eller pulverlackeras med färg som kräver en härdningstemperatur kring 200 grader C. Då detaljen värms upp expanderar de instängda luft- och gasblåsorna, vilket kan resultera i blåsor på detaljens yta. Följaktligen kan många pressgjutna komponenter inte dra nytta av de förbättrade mekaniska egenskaper som erhålls genom värmebehandling.

Den främsta källan till porbildningen är luft och andra gaser som stängs in i den smälta metallen under första- och andrafasen. Luft- och gasporerna kommer från omgivningsluften samt från restprodukter från kolv- och formsläppmedel. Noggrann styrning av skottkolvens rörelse samt avluftning av formrummet kan minimera problemet men inte helt eliminera inneslutningen av gaser. Vid korrekt användning kan vakuumpressgjutning minska porbildningen till så låga nivåer att det går att värme- och ytbehandla godset utan kvalitetsstörningar. En extra fördel med vakuumassisterad pressgjutning är den förbättrade möjligheten att gjuta detaljer med tunna sektioner. Tack vare att den smälta metallen inte möts av ett mottryck från den inneslutna luften i formen kan extremt korta fylltider utnyttas, vilket gör att tunna sektioner hinner fyllas innan kallflytningar uppstår. 

Vakuumpressgjutning har alltså uppenbara fördelar gentemot konventionell pressgjutning när den utförs korrekt. Det innebär dock ökade kostnader, en mer komplex process och ökat underhållsbehov. Nedan följer några riktlinjer för när ett pressgjuteri kan överväga att införa vakuumpressgjutning. 

• Formen är inte helt fyllt trots korrekta skottparametrar och god avluftning av formen

• Inneslutning av luft- och gasporer kommer fram i efterföljande behandlingar

• Otillräcklig draghållfasthet  och duktilitet på grund av porbildning

• Komponenter blir inte trycktäta

• Detaljerna är inte svetsbara 

• Blåsor uppkommer på ytan i samband med härdning av ex vis pulverlackering

• Gjutgodset har kallflytningar på tunna eller sist fyllda partier

När vakuum används korrekt kan erhållna kvalitetsförbättringar väl motivera en investering i en vakuumutrustning. Det skall dock inte ses som en universallösning. Många erfarna pressgjutare hävdar att vakuum ofta tas till som en kompensation för att man inte justerat in alla andra processparametrar och övriga förutsättningar korrekt. Görs detta kan konventionell pressgjutning ofta åstadkomma ett tillfredställande resultat.

Metoder för vakuumpressgjutning

I kommande underkapitel presenteras några olika metoder för vakuumpressgjutning mera ingånde. Dessa är Vacuralgjutning, Alcan High-Q-Cast-processen och Fondarex.

Förutom dessa metoder finns ytterligare några system för vakuumpressgjutning på marknaden. Exempelvis Castool som är ett system för pressgjutningsindustrin som är designat av Allper Schweiz. Några andra alternativ är  Idra Prince-systemet och CASTvac.

4704