10.2.4 Släppningsvinklar och utstötarplatser

Smältans snabba stelnande och den direkt följande krympningen kräver större eller mindre släppningsvinklar  för att det gjutna ämnet felfritt skall kunna tas ut ur formverktyget med tillhörande stålkärnor.  Släppningsvinkelns storlek är beroende av valt material, seriestorlek samt läget för krympande ytor.

I mycket begränsad omfattning kan i undantagsfall gjutas med 0° släppning. Ett exempel där detta kan vara aktuellt är lagerställen eller centreringsstift. I övriga fall medför användandet av för små släppningsvinklar följande konsekvenser:

  • Gjutstycket kan ej gjutas.
  • Felaktigheter vid godsurtagningen.
  • Deformation av godsdelar (ojämnhet, böjning, tidsförlust).
  • Ökat behov av formsmörjmedel och därigenom porositeter.
  • Risk för sprickor respektive avbrytning.
  • Fler utstötare nödvändiga (gradbildning).

Minsta lokala släppningsvinkel vid pressgjutning av olika material:

Materialgrupp

Ytterytor

Minsta släppningvinkel för innerytor

Vid rörlig kärna

Vid fast kärna

Aluminium

0,5°

0,5°

0,75°

Zink

0-0,5°

0-0,5°

0 - 0,5°

Magnesium

0,5°

0,5°

0,75°

Koppar

1,5°

1,5°

 

Riktvärden för släppningsvinklar vid pressgjutning av olika material:

Materialgrupp

Ytterytor

Minsta släppning för innerytor

Vid rörlig kärna

Vid fast kärna

Aluminium

0,7-1°

0,7-1°

1,5-2°

Zink

0,5-1°

0,5-1°

0,5-1°

Magnesium

0,5-1°

0,5-1°

0,75-1,5°

Koppar

1-2,5°

1,5-2°

1,5-3°

 

Vid flerfacksverktyg skall ytterytor, beroende på krympningsriktning tolkas som innerytor. Uttagningen av gjutgodset ur formverktyget kan optimeras genom speciella beläggningar (TiN, Al2Ox, PVD m fl) och genom reducerad ytråhet respektive förbättrad ytjämnhet.

Minimala släppningsvinklar bör på grund av processäkerhet på funktionsytor som skruvlägen, positioneringsytor och färdiggjutna gängor vara begränsade.

Individuella geometrier och material kräver en genomgång med ett erfaret gjuteri och/eller skydd genom krympnings- eller stelningssimulering.

För innerytor, som formges med en fast kärna och som trycks ut ur formverktyget med utstötare, är större släppning nödvändig än när formkärnan kan dras vid sluten form.

I princip skall krympkrafterna (fasthållningskrafterna) vara större i den rörliga verktygshalvan än i den fasta verktygshalvan. De gjutna detaljerna trycks då ut ur verktyget med utstötare. Sådana är förslitningsdetaljer.

Några exempel på möjliga utföranden av utstötare visas på föjande bilder.

Utstötareplaceringar vid hörn och ribbor.

Utstötareplaceringar vid hål

Utstötareplaceringar vid upphöjd kant. t ska vara <=s.

 

Följande bör beaktas vid placering av utstötare:

  • Klena utstötare bryts ofta
  • Placera utstötare så att dessa kan avgradas (slipning, blästring)-
  • Välj utstötarplatser så att utstötaren inte trycker igenom gjutstycket (bild 9a och b)-
  • Placera utstötare på ställen med höga krympkrafter-
  • Om möjligt använd utstötare för pressgjutverktyg enligt DIN 1530, del 1-3. Specialutstötare medför  högre kostnad.
  • Ta hänsyn till reparationsdiameter för utstötare.
  • Placera utstötaretryck på antingen nedsänkt eller upphöjd plats.
  • Utstötarmärken måste dras ner till botten på gjutstycket för att undvika underskärningar.
  •  En upphöjning till den övre kanten får inte medverka till förslitningspåverkade kärnpartier.
4634