10.2.3 Väggtjocklekar och övergångar

Pressgjutgods kan konstrueras mycket tunnväggigt. Vid konstruktionen av tunnväggigt gods är det viktigt att få till så jämn väggtjocklek som möjligt i komponenten.

Vid konstruktion av gjutgods kan man räkna med följande  tillverkningsbara väggtjocklekar.

  • Aluminiumlegeringar     0,8 – 3 mm
  • Zinklegeringar                0,3 – 2 mm
  • Magnesiumlegeringar    0,7 – 3 mm

Små väggtjocklekar kan medföra följande problem, som exempelvis:

  • Ojämnheter.
  • Ej likformigt utfluten smälta.
  • Genomtryckning av konturer (förstärkningsribbor, utstötare) eller inloppsställen.

Grova väggtjocklekar kan medföra följande problem:

  • Porositeter (sugningar).
  • Överhettning av formverktyget (längre cykeltider, minskad verktygslivslängd, erosion i verktyget).
  • Förvrängning av gjutgodset.

 

Tjockare väggtjocklekar kan ofta omkonstrueras till tunnväggig konstruktion med hjälp av förstärkningsribbor. Detta innebär inte bara en materialbesparing utan resulterar även garanterat i bättre struktur och högre specifik hållfasthet och därigenom en högre hållfasthet.

 

Olämplig utformning av gjutgods eftersom porer och sugningar kan uppkomma.

Gynnsam konstruktion med mindre väggtjocklek. Styvhet uppnås genom förstärkningsribbor.

Några andra viktiga saker att tänka på är att:

  • Väggtjockleken skall om möjligt minska från inloppet till gjutstyckets längst bort belägna del. Godsanhopningar bör undvikas.
  • Stora plana ytor fylls bättre om de inte utformas helt plana och jämna utan istället ges en ytstruktur.
  • Övergångar skall vara jämna och hålkälar bör avrundas. Se bilder nedan.

Detalj utan avrundning. Ogynnsamma skarpa övergångar (kälverkan).

Detalj med avrundningar. Endast i partytan finns ett skarpt hörn.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4605